Tack, Elle Kari!

Många av oss minns Elle Karin Pavval från bilderboken om henne som kom ut på 60talet och gjorde henne världsberömd. Boken översattes till tjugo språk och kom ut i många upplagor. Förra året kom den i ny upplaga med samiska som parallella språk. UR gjorde en serie barnprogram som blev väldigt uppskattade.

Elle Kari  mötte många barn i Sápmi som uppskattade hennes berättande, särskilt på lulesamiska.

För mig väckte boken om Elle Kari mitt intresse för den samiska kulturen när jag fick den som barn. Minns också böckerna om Sia från Kilimanjaro –

Boken ingick i en serie böcker om barn i olika länder med fotografier av  fotografen Anna Riwkin-Brick  med texter av olika författare – här är det Elly Jannes som skrivit texten och det är hennes dotter Elle Kari Höjeberg som gett ut boken i ny upplaga!.  Tillsammans med Anna Riwkin Brick gav hon också ut Renarna visade vägen.  Anna Riwkin-Bricks unika fotografier i svart-vitt finns samlade på Moderna Muséet i Stockholm.

Elle Karin läste in Lilli, Lávre och Saivofolket på lulesamiska!  

Jag växte upp med boken om henne, den gjorde ett stort intryck på mig och jag var så glad över att få kontakt med henne. Hon gjorde en fin insats med inläsningen, la ner hela sin själ i att den skulle bli fin.

Läs mer om Elle-Kari här fotografen Tor Tuorda berättar

 

Läs och språkglädje på somaliska/svenska

 

användbara fraser på ett trettiotal olika språk  däribland somaliska

 

 

Läs och språkglädje på somaliska/svenska

med böcker, PENpal och eget berättande  

 

Somalia och somalier har en stark berättarkultur, en poetisk tradition som förs vidare från generation till generation.

I början av 70-talet infördes det latinska alfabetet genom stora alfabetiseringskampanjer. Tidigare skrevs somaliska med arabisk skrift. Pojkar gick i koranskolor och lärde sig Koranen utantill. När latinska skriften kom måste nya läroböcker tas fram i en hast, stavningen varierade.

Somaliska språket har – som andra språk – olika varianter och det kan vara en källa till konflikter. Att lära sig – och att acceptera – synonymer är viktigt.

Läskunnigheten skiljer sig mycket mellan män och kvinnor, stad och land. Det är viktigt att inte förväxla läskunnighet med kompetens!

Undervisning i SFI misslyckas ofta därför att den inte utgår från individens situation och kompetens, motivation. Det finns utmaningar men också mycket att vinna. Ofta har det varit svårare för kvinnor att lära sig – både svenska och läsning, trots att somaliska kvinnor i Sverige är företagsamma och starka, de har bara inte haft tillgång till skolor och genom att föda många barn har de inte passat i i svenska SFI-systemet.

Motivation

börja med att identifiera vad som kan motivera kvinnorna – vad vill de ha svenskan till, varför vill de kunna läsa och skriva?

När kvinnor i Soweto som missat skolgången under apartheid fick en andra chans var möjligheten att berätta kvinnornas historia viktig.

Kvinnorna är traditionsbärare – spela in deras berättelser – på somaliska och hjälps åt att skriva ned – översätta till svenska. T ex könsstympning, där kan berättande öppna upp för brytanden av tabun och ett bättre stöd till kvinnorna.

Poesi, vaggvisor, sagor, myter – mycket finns samlat men med kvinnornas inläsningar skulle de kunna nå ut?

 

 

Med PENpal kan man både lyssna i böcker och spela in själv – egna berättelser, egna tolkningar – återberättande etc.  OBS självklart går det också att arbeta med film, QR-koder etc

 

Varva läsning med berättande.  Upptäck berättandet med klassiska sagor och bilderböcker – att återberätta med egna ord.

Berätta för barnen: Dhegdeer, Wil Wal, Igal Sheedad, Araweelho

I grupper med barn och vuxna tillsammans

samtala om barnens vardag – titta och peka i bilden med mindre barn.   Läs- och språkglädje!Träna ordförrådet! Lyssna, härma på somaliska, svenska, engelska mfl språk   Min trespråkiga talande ordbok ger ca 700 vardagsord – använd boken som ett verktyg – skriv in och läs in olika synonymer – lägg till andra viktiga ord

Gör små kort med ord och läs in

Sångpåsar med bilder som symboliserar olika sånger

 

Med PENpal kan du lyssna direkt i böcker och spela in din egen röst – idealiskt också för att öva uttal! Det finns olika lösa etiketter för egna inspelningar som kan användas i olika sammanhang.

Kamishibai – en japansk berättarteater. Som komplement till flera av böckerna finns färdiga sagokort i A3 att använda med eller utan en färdig ”teater”.  Berätta själv och skapa egna berättelser!  Sagokort finns till Bockarna Bruse, Den jättelika rovan,  Guldlock, Lima, Mat, mat, Mungo och Pinocchio.

 

 

Följ oss på instagram  Mantralinguasverige

Ndio.se, se.mantralingua.com,

kontakt:ndio.k.k@gmail.com, tel 0727169336

Vi stöder läsprojekt för barn och vuxna!

 

 

 

 

 

 

 

 

Karins tankar om läsfrämjande på bibliotek

Tankar om läsfrämjande på bibliotek

Jag växte upp i Mumindalen – med en högläsande pappa under femtiotalet då böckerna om mumintrollen kom – och Pippi Långstrump, Krakel Spektakel – och bilderböckerna om barn med foton av Anna Riwkin-Brick som öppnade världen för oss.

När jag började som barnbibliotekarie i mitten av sjuttiotalet var det filmprogram och  föräldramöten vi fokuserade på –  jag minns hur jag talade mig varm för högläsning som en chans att hitta tillbaka till sitt inre barn – och njuta av gemensamma upplevelser.

Jag minns också moraliserande kampanjer mot skräplitteratur och pekfingrar mot tecknade serier och långserier – och samtidigt härliga projekt som hjälpte barn att hitta fram till pärlorna, som uppmuntrade barns kreativitet. I min kommun – Nyköping – gjorde vi bl a ett projekt på bl a om alla Maria Gripes böcker  då folk- och skolbibliotek samarbetade om bokpaket med inspirationstips.,

Vi uppmärksammade barn med särskilda behov -det viktigaste är att låta alla lyckas, ge självförtroende, upptäcka och uppmuntra de starka sidorna, inte peka ut. Med diabilder och inläsningar på kassettband kunde en  fruktad bokpresentation bli hur proffsig som helst.

När de små lättlästa böckerna för nybörjarläsare kom fanns de som inte tyckte att de hörde hemma på bibliotek men snart upptäckte vi hur genialiska många av böckerna var och vilken läsglädje de väckte. Att böcker kan läsas på många olika nivåer.

Därför blev jag frälst direkt när jag började arbeta med bilderböcker på parallellspråk på 2000 talet då jag var en av flera  barnbibliotekarier i Rinkeby. Idén att det ena språket stöder det andra – bägge lika viktiga – och att låta barn läsa och återberätta med egna ord – inspireras att berätta själva.  Böckerna blev en biprodukt av det lyckade läsprojektet Listiga Räven  som satt Rinkeby på kartan.

Böcker stoppar inga gängkrig! Men att bidra till läskunnighet i alla åldrar är att göra skillnad! Biblioteken kan ge alla föräldrar möjlighet att läsa med sina barn – andra chansen att lära sig läsa både på modersmålet och svenska – och samtidigt att ta till sig och dela upplevelser och värderingar, att kunna sätta ord på sorg och glädje. Integration kan det också kallas.

På biblioteken delar vi ut broschyrer om högläsning på alla språk – men många föräldrar fick aldrig chansen att lära sig läsa som barn! Det är viktigt att inte lägga några värderingar, man är inte en sämre människa för att man inte kan läsa, men undervisningen i SFI måste anpassas till verkligheten och vuxna måste få nya chanser att lära sig läsa. Mer språkcaféer och bättre tillgång till lättlästa böcker med ljudfiler!  Fler barnböcker i SFI!

Tekniken med PENpal ger alla möjlighet att läsa – genom att lyssna direkt i böckerna och följa med i texten. Barn med olika svårigheter får stimulans att utvecklas – och deras vuxna upptäcker att språket finns där, lusten, glädjen bara de får chansen!

Barn som hade svårt att läsa kan börja med att lyssna och återberätta – för någon yngre eller med PENpal. Det gäller att hitta motivationen.

Till de parallellspråkiga böckerna gjordes först CD-skivor och sen kom tekniken med ”talande pennor”. Med dem kan man läsa direkt i böckerna, en sida i taget och läsa samma sida om och om igen. Det bästa är att man också kan spela in sin egen röst. Till PENpal kan man koppla hörlurar så att ljudet inte stör – för lyssning i grupp finns särskilda klassrumspennor med separata högtalare – eller kopplar man en högtalare med sladd.

Nu finns också sagokorten i A3 som motsvarar de gamla ”storböckerna”. I Japan är Kamishibai en gammal tradition som kommit tillbaka och spritt sig över världen.

Jag tänker på modellteatern som Harald Gripe lanserade i Nyköping.  Kamishibai är enklare men går att utveckla på liknande sätt. Barn kan skriva dialog utifrån böckerna eller hitta på själva och berätta. Ljud och ljuseffekter kan läggas till.  I Sörmlands museum finns hans samling.

I Rinkeby gjorde vi en påskverkstad på tema Norrsken utifrån den samiska boken om Lilli, farfar och norrskenet. Idag är norrsken ett känt fenomen i hela landet – boken om Lilli kan vara en inspiration att lära mer och förundras av de myter som sprids från generation till generation i Sápmi.

Karin Sohlgren,

( barnbibliotekarie i Nyköping 1977 – 1999,  Projektledare för Mångkulturella Nyköping 1994 – 1996, barnbibliotekarie i Rinkeby 1999 – 2012)