De flesta sagokorten kommer det en tryckt lärarhandledning på engelska. Vill ni ha en svensk handledning är det bara att skriva ut den här sidan, eller ha den öppen på er surfplatta eller dator så ni sparar på papper! 

Det är färre kort än sidor i böckerna så berättaren får välja själv ur texten och anpassa berättandet till gruppen.  Låt berättandet ta tid – ge barnen möjlighet att peka och upptäcka själva, kommentera bilderna – och/eller peka själv och brodera ut texten.

Använd sagokorten som de är eller komplettera med en Kamishibai – ett berättarskåp med dörrar som en liten teater. Kamishibai finns i olika utföranden och går att beställa. Du kan också bygga en själv – i trä eller kartong. Låt barnen återberätta – och skapa egna berättelser.

 

Bockarna Bruse
Hur kan ni arbeta med Bockarna Bruse i gruppen – tips

 

Bockarna Bruse – prata om list, mod, beslutsamhet för att lösa problem!

Trollet i boken liknar väldigt mycket det samiska stallot som det finns många sagor om.

Den klassiska norska sagan ”De Tre Bockarna Bruse” har här illustrerats med humor och livlighet. Kamishibai-korten ger barnen möjlighet att själva berätta utifrån sina egna erfarenheter. Prata om hur det är att pröva på något nytt, övervinna sina rädslor, och hur mycket man kan göra när man är beslutsam!

Prova att leka sagan med barnen efteråt och låt dem pröva de olika rollerna.

1 Bockarna Bruse har ätit allt det goda, gröna gräset på sin kulle och behöver hitta mer mat.
Titta på bilden tillsammans.
Hur ser bockarnas kulle ut?
Kan ni se det friska, gröna gräset på andra sidan bron?
Vad tycker ni bockarna borde göra?

2 Under bron bor ett hungrigt, elakt troll!
Märker ni något särskilt om trollet?
Vad har han på sig?
Hur tror ni han luktar?
Prata om andra saker som luktar lika dåligt som trollet.

3 Den minsta bocken Bruse tripp-trappar över bron.
Hur tror ni den lilla bocken känner sig?
Vad kan han säga för att trollet inte ska äta honom?
Använd er fantasi tillsammans – ju lustigare desto bättre!

4 Mellanbocken Bruse tripp-trappar över bron.
Hur tror du mellanbocken kände sig när hans lillebror gick över bron till det friska, gröna gräset?
Hur kan mellanbocken ta sig över bron?
Använd er fantasi tillsammans – ju knasigare desto bättre!

5 De två bockarna njuter av det goda, gröna gräset på ängen.
Hur ser gräset ut?
Kan ni se den sista bocken Bruse på den kala kullen?
Prata om hur det kan kännas att vara ensam kvar.

6 Den största bocken Bruse sänker sina horn och rusar mot trollet!
Vad tänker bocken göra?
Tror ni han är rädd?
Tycker ni han är modig?
Kan ni berätta om när ni själva gjorde något modigt?

7 Den största bocken Bruse stångar det elaka trollet med sina horn!
Vad tror ni händer med trollet?
Prata om hur det kan låta när bocken stångar trollet. ”Tjong! Tjoff! Uff! Aj!”
Ni kan använda olika musikinstrument för att skapa ljud!
Om ni använder Klasspennan i inspelningsläge kan ni spela in ljudeffekter till den här sidan.

8 De tre bockarna Bruse lever lyckliga på sin gröna kulle och har så mycket gräs de kan äta.
Var det värt allt de gick igenom?
Prata om hur bockarna kunde ha samarbetat för att ta sig över bron tillsammans.
Skriv om sagan och fokusera på samarbete och vänskap så ingen blir ensam kvar på kullen.

Gruffalon

En liten mus går på promenad i en mörk skog.
Var tror ni musen är på väg?
Skogen ser ju inte så mörk ut på bilden. Tror ni det kanske kommer hända något farligt ändå?
Är det en dålig idé för musen att gå själv i skogen?

Då träffar han på en räv som vill äta upp honom! ”Ät inte mig”, säger musen. ”Jag ska träffa min vän, Gruffalon.”
Vet ni vad en Gruffalo är?
Tror ni att en Gruffalo är på riktigt, eller har musen bara hittat på Gruffalon? Varför har musen hittat på Gruffalon?
Om ni hittade på ett hemskt monster, hur skulle det se ut?

”Vad är en Gruffalo?” frågar räven. ”Jo”, säger musen, ”han har hemska betar och hemska klor och hemska tänder!”
Tror ni räven blir rädd?
Hur ser man ut när man blir rädd? Hur låter man?
Vad tror ni kommer hända nu? Kommer räven försöka äta upp musen ändå?

”Och hans favoritmat är räv!” säger musen. ”Hjälp!” säger räven, och springer sin väg.
Hur tror ni musen känner sig? Titta på bilden och beskriv vilken min musen har.
Borde musen vända tillbaka eller fortsätta in i skogen?

Musen fortsätter, och träffar på en uggla som vill äta upp honom! ”Ät inte mig”, säger musen. ”Jag ska träffa min vän, Gruffalon.”
Tror ni ugglan kommer bli lurad precis som räven?
Är det något konstigt med att musen träffar på ugglan mitt på dagen?
Brukar inte ugglor vara vakna på natten och sova på dagen? Ser det ut som att det är natt på bilden?

”Vad är en Gruffalo?” frågar ugglan. ”Jo”, säger musen, ”han har knöliga knän och krökta tår och en stor grön vårta på nosen!”
Nu har musen träffat på två djur som vill äta upp honom. Vad för andra djur kan han träffa på i skogen som vill äta honom? (Varg, lodjur, orm, vessla, hök, falk…)
Vad för djur kan musen träffa på som kanske INTE vill äta honom? (Älg, rådjur, hare, fjäril, groda, snigel, blåmes…)

”Och hans favoritmat är uggla!” säger musen. ”Hjälp!” säger ugglan, och flyger sin väg.
Varför blir räven och ugglan så rädda för Gruffalon tror ni?
Borde räven och ugglan ha väntat på att få träffa Gruffalon?
Skulle ni ha velat träffa något om ni visste att det var ett monster som kanske skulle äta upp er?

Musen fortsätter, och träffar på en orm som vill äta upp honom! ”Ät inte mig”, säger musen. ”Jag ska träffa min vän, Gruffalon.”
Djurfakta: ormar äter i huvudsak gnagare, alltså möss, sorkar, råttor, ekorrar o.s.v.
Vad är det för orm på bilden? (En huggorm.) Har vi fler slags ormar i Sverige?
Tror ni ormen kommer vara smart nog att förstå att musen bara hittar på om Gruffalon?

”Vad är en Gruffalo?” frågar ormen. ”Jo”, säger musen, ”han har orange ögon och en svart tunga och en massa lila taggar på ryggen!”
Vilka knasiga färger! Om du skapade en Gruffalo, vad skulle den ha för färg på ögonen/tungan/taggarna?
Märker ni att musen ”lånar” från varje djur han träffar när han pratar om Gruffalon?
När han mötte räven nämnde han Gruffalons tänder, för ugglan nämnde han Gruffalons knän och klor, och nu när han träffar på ormen pratar han om Gruffalons tunga.
Varför gör musen så? Är det för att det är enklare att hitta på om man lånar från det man ser runt sig?
Djurfakta: ormar använder sina tungor för att ”lukta”, och det är därför de ofta sticker ut dem.

”Och hans favoritmat är orm!” säger musen. ”Hjälp!” säger ormen, och slingrar iväg.
Vilka djur har musen träffat på sin promenad genom skogen hittills?
Vilket djur kommer musen träffa på härnäst tror ni?

Musen känner sig riktigt nöjd och går glatt vidare, då han träffar på… en Gruffalo!
Hur var det nu musen beskrev Gruffalon? (Hemska tänder, betar, klor, knöliga knän, krökta tår, en grön vårta på nosen, orange ögon, svart tunga och lila taggar på ryggen.)
Be barnen peka på alla de olika delarna och se efter att det verkligen är en Gruffalo.
Hur tror ni musen känner sig? Är han kanske riktigt förvånad över att det finns en Gruffalo på riktigt?

”Mmm, mus, min favoritmat!” säger Gruffalon. ”Ät inte mig! För jag är faktiskt riktigt tuff. Om du följer med mig ska du få se att alla i skogen är rädda för mig!” säger musen.
Vad tror ni händer nu? Hur ska musen få Gruffalon att tro att alla är rädda för honom?
Är det roligt att musen hittat på Gruffalons favoritmat genom skogen, och så visar det sig att Gruffalons favoritmat är mus?
Vad är er favoritmat?

Gruffalon följer med musen tills de träffar på ormen. Ormen blir livrädd och slingar iväg. ”Ser du?” säger musen.
Varför blev ormen så rädd tror ni? Är han rädd för musen eller Gruffalon?
Blir Gruffalon lurad av att ormen slingrar iväg? Hur ser han ut på bilden?

Gruffalon följer med musen tills de träffar på ugglan. Ugglan blir livrädd och flyger sin väg. ”Ser du?” säger musen.
Hur ser Gruffalon ut nu? Är hans min annorlunda än den var när han började följa med musen?
Hur ser musen ut? Ser han rädd ut?

Gruffalon följer med musen tills de träffar på räven. Räven blir livrädd och springer sin väg. ”Ser du?” säger musen. ”Alla är rädda för mig!”
Nu verkar musen ha blivit riktigt kaxig! Tror ni Gruffalon kommer klura ut att de andra djuren faktiskt var rädda för honom, och inte för musen?
Vad tror ni händer om Gruffalon förstår att musen luras?

”Nu börjar jag bli hungrig. Och min favoritmat är… Gruffalo!” säger musen.
Vad gör Gruffalon? Varför springer han sin väg?
Tror ni musen verkligen gillar att äta Gruffalo? Var brukar möss gilla att äta? (Nötter, frön, torkad frukt, sädesslag, ost…)
Vad tror ni händer nu?

En mus gick på promenad i en mörk skog och hittade en nöt som han tyckte var god.
Det verkar som att musen klarade sig. Blev någon uppäten i sagan? (Nöten.)
Aktivitet: kan ni rita era egna Gruffalomonster? Vad är det som gör ett monster läskigt?
Tror ni musen har lärt sig att han inte ska gå på promenad ensam nu?
Musen ljög och hittade på väldigt mycket. Vad tycker ni om att ljuga? Varför ljög musen?

Guldlock och de tre björnarna

Hur kan ni arbeta med Guldlock och de tre björnarna i klassen?

Guldlock och de tre björnarna – rimma, räkna, och storlekar

Denna klassiker återberättas här med livliga illustrationer, fulla av rörelse. Guldlock är inte särskilt klok och beger sig in i skogen ensam. Där hittar hon de tre björnarnas stuga… och känner sig tydligen som hemma! Med sagokorten får barnen mycket att agera och reagera på, och kanske känna lite sympati med de stackars rädda björnarna också!

1 Guldlock hittar en stuga med fin trädgård i skogen.
Hur många träd kan ni se på bilden?
Kan ni gissa vilka som bor i huset om ni tittar på de tre träden i trädgården?

2 Inne i stugan hittar Guldlock tre skålar med gröt: en stor, en mellanstor, och en liten.
Vilken skål tror ni Guldlock kommer tycka bäst om?
Vilken gröt tror ni är för het?
Vilken gröt tror ni är för kall?
Vilken gröt är precis lagom?

3 Sedan hittar Guldlock tre stolar: en stor stol, en mellanstor stol, och en liten stol.
Vilken stol tror ni Guldlock gillar mest?
Vilken stol tror ni är för hård?
Vilken stol är för mjuk?
Och vilken stol känns precis lagom?
Hur ser era favoritstolar ut? Är de i köket, i vardagsrummet, i ert sovrum?

4 Guldlock har sönder stolen!
Tänk er att ni har sönder något som inte är ert. Hur skulle det kännas?
Vad skulle ni göra?
Vad tycker ni Guldlock ska göra?

5 Guldlock går in i nästa rum och hittar tre sängar: en stor, en mellanstor, och en liten.
Vilken säng tror ni är för knölig?
Vilken säng tror ni är för mjuk?
Vilken säng är precis lagom?
Hur känns era sängar? Hur ser de ut?

6 Björnarna kommer hem och upptäcker att någon har ätit lilla Björns gröt.
Hur tror ni lilla Björn känner sig?
Hur kan man visa att man är hungrig?
En rolig utmaning: kan ni klappa magen i en cirkel med ena handen, och klappa/dunka er själva på huvudet med andra handen samtidigt?

7 Någon har suttit i björnarnas stolar!
Vad tror ni björnarna tänker och känner nu?
Är de kanske rädda? Arga? Förvånade? Nyfikna?
Titta på alla smutsiga fotavtryck!
En kladdig aktivitet: Kan ni skapa era egna hand och fotavtryck? Kan ni göra så det blir ett stort, ett mellanstort, och ett litet avtryck?

8 Björnarna hittar Guldlock i lilla Björns säng, där hon ligger och sover!
Hur tror ni Guldlock låter när hon ligger och sover?
Ni kan använda en Klasspenna för att spela in ljud till den här sidan.
Vad tror ni kommer hända när hon vaknar?

9 Guldlock vaknade med ett skrik!
Titta på bilden.
Hur tror ni Guldlock känner sig?
Hur tror ni björnarna känner sig?

10 Guldlock springer ut ur stugan och hem till sig så fort hon bara kan!
Den här sagan börjar med ett rim:
”Vänta, Guldlock, nu är du i fara!
Ensam i skogen ska du inte vara!”

Den slutar med ett rim också:
”Nå, lilla Guldlock kan du fatta nu
att björnarna blev lika rädda som du.
Att de skrämde dig var bara rätt
du måste ändra ditt tråkiga sätt. ”

Kan ni hitta på ett rim om Guldlock och björnarna?
Tror ni Guldlock lärde sig något?

Den jättelika rovan

 

Med sagokorten kommer det en tryckt lärarhandledning på engelska. Vill ni ha en svensk handledning är det bara att skriva ut den här sidan, eller ha den öppen på er surfplatta eller dator så ni sparar på papper!

Hur kan ni arbeta med Den jättelika rovan i klassen?

Den jättelika rovan – Lära sig om att odla, sköta, och samarbeta genom sagoberättande.

Den välkända ryska folksagan om jätterovan återberättas här med glada illustrationer i ett skolsammanhang. Använd sagokorten för att inspirera barnen att prata om och tänka på hur man odlar, delar, löser problem tillsammans, och njuter av grönsaker man själv odlat! Prata om årstider och skörd… och att odla själva i en egen trädgård!

1 Vid skolan finns det en stor park och en trädgård där barnen kan odla med sin lärare.
Ni kan klistra fast bilder av er egen skola och skolträdgård på sagokortet.
Ser ni bussen och lekplatsen på bilden?
Hur tar ni er till skolan?
Finns det någonstans ni kan odla frukt och grönt i er skola?

2 Här finns några växter man kan odla i sin trädgård.
Vet ni vad de olika grönsakerna heter? Och blomman?
Vet ni hur de smakar? Är någon er favoritgrönsak kanske?
Hur stora tror ni de här växterna kan bli?

Aktivitet: införskaffa några grönsaker och ha provsmakning i klassrummet. Besök koloniträdgårdar, torghandel tillsammans.

3 Tidigt på våren förbereder barnen och deras lärare jorden genom att gräva och kratta.
Varför behöver man förbereda jorden?
Varför gör man det på våren?
Finns det några djur som kan hjälpa jorden bli bättre att odla i? (T.ex. maskar, kor och hästar som skapar gödsel o.s.v.)

4 Senare på våren när det inte är någon risk för frost längre sår barnen frön.
Vad kan hända om man sår frön och det blir frost?
Ser ni på bilden att barnen sår frön med mellanrum i raderna? Varför behöver de utrymme emellan?

Aktivitet: Kan ni rita ett frö i jorden och sedan rita rötterna som växer nedåt och skott som växer uppåt? Läraren kan skapa ett fint collage på allas frön.

5 När barnen kommer tillbaka efter sommarlovet ser de att allt har växt. Men när de får syn på rovan tror de inte sina ögon! Den är längre än en giraff, och bredare än en elefant!
Kan ni tänka på fler sätt att beskriva hur stor rovan är? Finns det något annat man kan jämföra den med?
Tänk på annat om rovan. ”Den är tyngre än… Den är rundare än… Den är godare än…”

6 Barnen kommer alla på olika sätt de kan få upp rovan på.
Har ni några idéer för hur man kan få upp rovan? Använd er fantasi och hitta på något riktigt roligt och knasigt sätt!

Aktivitet: Kan ni rita en bild av hur det skulle se ut när ni fick upp rovan?

7 Alla barnen samarbetar för att dra upp rovan ur jorden.
Kan ni tänka på andra saker som blir enklare om man gör dem tillsammans och hjälps åt?

Lek med problemlösning och samarbete: Använd en mjuk boll i fotbollsstorlek. Barnen ställer sig på ett led och ska föra bollen från ena änden av ledet till det andra, men de får inte använda sina händer, och bollen får inte nudda golvet. Hur kan man förflytta bollen mellan sig?

8 Nästa dag har klassen det största rovkalaset någonsin!
Vad kan man laga för något gott med rovor? Brukar ni äta rovor hemma?

Aktivitet: hitta ett recept med rovor som ingrediens och laga tillsammans. (Soppa, ugnsrostade rovor, pytt-i-panna, inlagda rovor o.s.v.)

Kakmånen

Text till boken här. Genom en QR-kod i boken hittar du mer material.

1 Här kommer Buffel. Det är alldeles för varmt. Det finns ingenting att äta. Ingen tycker om solen när den är så het.

2 Buffel letar hela dagen efter mat och vatten. Efter mörkrets inbrott får han syn på en efterlängtad stor vattenpöl som solen missat. Och mitt i pölen ligger en jättestor, vit kaka.

3 Men även någon annan har fått syn på kakan. Lejon behöver också mat och Lejon tål ingen när han är hungrig.
”Jag var här först. Vänta!” vrålar Buffel.
”Vänta?” ryter Lejon. ”Jag väntar aldrig på någon.”

4 Rytandet och vrålandet är så högt att de andra djuren vaknar. De blir stående och lyssnar. De är också hungriga och ger sig iväg för att se vad som händer.

5 De vill alla ha kakan. Så börjar de slåss och slåss och slåss. Buffel stormar mot Lejon. Lejon tar ett språng mot Buffel.

6 I gryningen ropar en liten ekorre åt Buffel och Lejon: ”Sluta, lägg av! Titta på er ”, säger hon. ”Ni borde skämmas. Har ni någonsin tänkt på att dela kakan?”

7 Alla djuren rusar tillbaka till pölen. Den vita kakan är fortfarande kvar… men något konstigt håller på att hända.

8 Kakan försvinner snabbt. Buffel säger: ”Vad har vi gjort? Kakmånen kommer bara fram på natten. Den är inte verklig.”

9 ”Vi måste leta efter land där det regnar, där det finns gott om mat och vatten. Ingen behöver vara hungrig mer”, säger Jordekorre. ”Kom, drick nu, inom vi börjar vår långa, gemensamma färd.”

Lilli, farfar och norrskenet

1. Skymning. I Sápmi är det eftermiddag i december. Ute är det redan mörkt.

Mamma släcker lampan i vardagsrummet där lillebror sover.

Stämningsbild: samisk musik

2. Lilli hade väntat på lillebror hela sommaren och hela hösten. När han väl kom var han så liten, så liten. Lillebror tycker mest om att sova och gråta.

När lillebror börjar gråta ser Lilli ut genom fönstret där farfar står. Hon bestämmer sig för att smyga ut.

3 På en stol ligger hennes kläder. Tyst klär hon på sig. Först täckbyxor och de vita mjuka bällingskorna,

Sedan de röda skobanden och sist mössan och jackan.

När Lilli kommer ut hör hon hur det knarrar i snön. Någon kommer gående i dunklet. Lilli vet att det är farfar.

4 ”Farfar!” ropar Lilli. ”Lilli är du också ute? Kom så matar vi renarna vid rengärdet” säger farfar. Först får renarna skägglav och sedan renlav. De älskar det. Det är som godis för dem.

”Lavar är det bästa de vet”, säger Lilli glatt och så hjälper hon farfar att mata renarna.

5  Plötsligt flammar himlen upp. Det är norrskenet som dansar runt huset, över rengärdet, ja överallt omkring Lilli, farfar och renarna.

Det gröna och lila ljuset lyser och fladdrar och Lilli släpper inte det magiska skenet med blicken. Farfar ser Lillis förundran och säger: ”Lilli, i norrskenet bor våra förfäder. De som flyttat här med renarna långt före oss.”

6 Det gröna ljuset kommer farande i böljande virvlar allt närmare dem.

Plötsligt upptäcker Lilli någonting i norrskenet. Det ser ut som en renrajd i det sprakande ljuset. ”Farmor”, viskar Lilli ”är det verkligen du som kommer till oss?”

”Oh ja” säger farfar, ” det är nog farmor som hälsar på oss. Hon vakar över oss alla. Hon vakar över dig Lilli. Hon vakar över mamma, pappa och så lillebror. Vet du Lilli, man kan också kalla på norrskenet och då säger man så här”:

Norrskenet, norrskenet

Jag retar dig

Jag retar dig

Nabarryggen

Jag retar dig

Jag retar dig

Lika fort som norrskenet kom svepande över dem är det borta. Kvar är bara stjärnhimlen.

7 ”Kom, Lilli vi går hem till mig” säger farfar.

Farfar är Lillis bästa vän. De två är alltid tillsammans.

8  De spelar Fia med knuff, farfar har de blå gubbarna och Lilli de röda.

Farfar berättar om livet förr, när han och farmor flyttade med renrajd över fjällvärlden och bodde i kåta. Det tycker Lilli är så spännande.

9  ”Kom Lilli, nu ska jag följa dig hem”. Lilli och farfar går ut. Där möter de pappa och mamma med lillebror. Lillis kusin Ella är också med. De är ute för att leta efter Lilli.

”Här är du ju Lilli, nu ska vi hem för snart är det läggdags, ”Pappa ler.

10  ”Norrskenet, Nabaryggen och farmor” viskar Lilli för sig själv och sen somnar hon i sin varma säng.

 

MUSIK

https://www.youtube.com/watch?v=qSBTgQ8xwMs  Jon Henrik Fjällgren sjunger sin egen sång om Norrskenet

https://www.youtube.com/watch?v=g0V1Kt4JDF4 Mimies jojk med Maxida Märak

 

Lilli, Lávre och saivofolket

Lilli, Lávre och Saivofolket

1.  Det var sensommar i Sápmi, midnattsolens land. Farfar Lilli,

lillebror och mamma var ute på hjortronmyren. Ännu var det

varmt och solen sken. Farfar öppnade sin ryggsäck och

räckte över en plåthink till Lilli.

”Det är din farmors gamla hink, visst är den fin?”

Lilli såg på hinken och log.

”Din farmor älskade att plocka hjortron. Nu ska jag lära dig att

plocka”, sa farfar. Lilli bara log.

2. Lilli slängde med sin hink fram och tillbaka och skrattade högt

av glädje. Det var så spännande att gå på den gungande

myren.

”När jag var lika liten som du, Lilli, plockade jag hjortron med

min farfar.”

Fåglarna kvittrade och solen lyste in mellan de låga

fjällbjörkarna. Lilli lyssnade och förundrades över alla färger

och ljud. Myren doftade starkt av alla växter. Hon tänkte på farmor och tittade på sin nya hink.

3   Mamma och farfar hjälpte barnen att komma över en bäck. Där på den andra sidan lyste de stora och vackra hjortronen i rött, orange och gult. ”Åh” sa Lilli, Så många hjortron!” ”Ja, har du sett Lilli, i år är det visst extra mycket bär på vår myr”.

Vid myren fanns en glittrande sjö̈ och bakom den några kullar. ”Vårt folk, samerna, har bott här sedan urminnes tider. Den här platsen heter Buolžajávri, som betyder sjön vid kullarna. Namnen är viktiga för de berättar om hur platsen ser ut”, berättade farfar.

4   Nu började de att plocka de stora saftiga bären. Mygg och knott surrade runt dem, bzzzzz, bzzzzzz. Lilli och Lávre viftade med armarna så att de skulle försvinna. ”Vänd er mot vinden” sa mamma till barnen. Lilli plockade först alla slags hjortron. Vissa var röda och hårda, andra var mjuka, gula. ”Vänta Lilli, de där röda bären är omogna, plocka bara mogna.”

5  Lilli gick med stora kliv från tuva till tuva och plockade. Då hittade hon ett stort moget hjortron som hon stoppade i munnen. Det smakade så sött av sommar och midnattsol. Hon blundade och tänkte på farmor som bodde i norrskenet.

Mamma skulle nu samla ved till elden och Lilli lovade att titta till lillebror.

Lilli fortsatte att plocka. Snart var hennes plåthink full. När hon vände sig om satt lillebror inte kvar. Hon hade glömt bort honom! Vart hade han tagit vägen? Lilli såg sig omkring, men lillebror fanns ingenstans. ”Lávre!” skrek Lilli, allt vad hon orkade. ”LÁÁÁVRE!” Men ingen svarade. Nu blev hon riktigt orolig.

6 Lillebror Lávre tultade efter en stor vit fågel, en sångsvan var det. Lávres ena stöveln sögs fast i den blöta myren och han tappade sin hink. Han drog upp benet men stöveln satt kvar, och Lávre gick vidare med bara en stövel.. Lávre höll nästan på att trilla i bäcken, men svanen flaxade sig snabbt dit. Svanen var en Saivofågel som tog tag i lillebror med sin starka näbb. Den puttade upp honom på sin rygg och svingade sig upp mot skyn. Lillebror skrattade gott i farten men tappade sin speciella tofsmössa, diehppegahpir. Mössan dalade neråt.

7 Lávre såg barn klädda i vackra koltar som lekte med vita renar och hans mössa! De verkade ha så roligt! Åh, så gärna han skulle ville vara med och leka! Det var den hemliga Saivovärlden långt därnere, som bara några få människor hade sett.

8  ”Farfar! Mamma!”, skrek Lilli allt vad hon orkade. Nu

upptäckte hon rök vid skogsdungen. Farfar höll på att göra

upp eld. ”Lillebror är försvunnen. Vi måste leta efter honom”

ropade Lilli. Farfar spanade med kikaren åt alla håll. ”Här är

en gul stövel”, sa mamma. ”Åh, se här lillebrors hink och den

är tom”, sa Lilli och plockade upp den.

9 Ett, tu tre satt lillebror där på en tuva. Han var glad och

skrattade, blöt och med fjädrar i håret. Men utan sin

tofsmössa. Mamma lyfte upp lillebror i sina armar och

kramade honom. Lilli och farfar såg lättade på varandra.

10 De satte sig vid elden på renskinnet för att äta. Mamma stekte

suovas, rökt renkött, smöret på gáhkkun, tunnbrödet, smälte.

Farfar kokade kaffe i den sotiga kaffepannan över elden. Lilli och Lávre fick choklad.

De drack törstigt ur sina

guksin, kåsor.

”Vet ni att alla fina vita djur tillhör det osynliga Saivofolket,

sa farfar hemlighetsfullt. Om man tappar bort saker så kan de

hamna i Saivolandet. Lillebror viskade lyckligt, ” Saivobarnen

har min tofsmössa”. Lilli såg på honom undrade. Men farfar nickade, han

visste nog att lillebrors tofsmössa hamnat hos Saivofolket.

 

 

Limas röda heta chili

Att arbeta med Limas röda heta chili i klassen/gruppen – förslag! Använd gärna tillsammans med boken om Mat, mat …

Limas röda heta chili – lära sig om mat, smaker, och hur man gör om man ätit en röd, het chili! Familjemedlemmar!

Denna lustiga saga berättas med färgsprakande illustrationer av spännande mat för barn att prova. Använd sagokorten för att inspirera barn att prova olika maträtter och lära sig om smaker, konsistenser och förnimmelser som kompletterar varandra.

1 Lima är väldigt hungrig när hon kommer hem från skolan. ”Det finns gott om mat i köket”, säger Limas mamma, ”men ät inte den röda, heta chilin.”
Vad gillar ni att äta när ni kommer hem från skolan?
Skulle ni äta en röd, het chilifrukt?

2 Lima vill gärna äta de kladdiga sötsakerna, men de är för högt upp för Lima!
De här är indiska sötsaker som kallas mithai. Har ni provat dem förr? Kan ni kanske laga dem själva så ni kan prova dem?
Vad gillar ni för sötsaker?
3 Lima får syn på den röda, heta chilin!
Om läraren har en röd chili (eller grön) kan hen skära upp den och visa de vita mellanväggarna och fröfästet som gör att chilin är så het! Ni kanske kan smaka lite, men alla får se upp så att de inte får chili i ögonen!
Ni kan spara fröna från chilin och så dem för att se hur en chili växer.

4 Det känns som att Lima har fyrverkerier i munnen!
Kan ni hitta på fler sätt att beskriva hur det känns när man äter något hett?
Hur känns det i resten av kroppen?

5 Limas mamma ger henne ett glas vatten så hon kan svalka munnen.
Kan ni tänka på några adjektiv som beskriver vatten?
Tror ni vattnet hjälpte, eller var Limas mun fortfarande het?

6 Limas pappa ger henne iskall glass för att hjälpa.
Varför gav Limas pappa henne glass tror ni?
Kan ni tänka på några andra adjektiv som beskriver glass?

7 Limas moster kommer med ett berg av jello.
Kan ni röra er som dallrig jello?
Kan ni tänka på några andra adjektiv som beskriver jello?

8 Limas morfar ger henne saftig mango.
Vet ni var mango växer? Och hur mango växer?
Kan ni tänka på fler adjektiv som beskriver mango?

9 Limas mormor ger henne en stor kanna mjölk.
Vad tror ni händer? Hjälper mjölken? Varför, eller varför inte?

10 Mjölken svalkar slutligen Lima mun. Ingen mer röd, het chili!
Be barnen göra en lista över vilka familjemedlemmar som försökte hjälpa Lima, och hur de försökte hjälpa.
Bjud barnen på olika maträtter eller frukter o.s.v., och spela in deras reaktioner med hjälp av PENpal. Om barnen har ett annat språk än svenska, kan de berätta vad de olika rätterna heter på deras språk?

Mat, mat, underbar mat

Här är texten till boken.

1 Mat, mat, underbar mat
ger energi så man inte blir lat.
Dela den, rör i den, skaka och tugga.
Inget går upp mot underbar mat.

2 Mat, mat, underbar mat.
Alla tillsammans runt ett fat.
Fördelad är maten, vi slickar och mumsar.
Inget så gott som underbar mat.

3 Mat, mat, se vad den är läcker,
ger musklerna styrka så att det räcker.
Hugg i, skär upp, och dela.
Inget går upp mot den mat som är läcker.

4 Mat, mat, tillred vår mat,
läsa receptet och laga nåt gott.
Blanda och rör, koka och baka.
Inget går upp mot att laga sin mat.

5 Mat, mat, otroliga mat.
Den ger oss lycka och höjer humöret.
Färger och former av alla de slag.
Naturen är fantastisk och se vad den gör!

6 Mat, mat, en bricka med mat.
Vi lägger upp maten och lägger den vackert.
Varmt eller kallt, sött eller salt.
En bricka med mat för många är allt.

7 Drick, drick, fyll vår kopp,
mjölk, juice eller vatten ända opp.
Häll, eller tippa, skvätt eller droppa,
men gör det försiktigt, vi vill inte spilla.

8 Mat, mat, dela vår mat,
så många val och allting är gott.
Vi älskar varandra och är överens,
inget går upp mot att hälsan behålla.

Den mycket hungriga larven

Månen sken på ett löv där det satt ett litet ägg.
Vad kan det vara för djur i ett så litet ägg?
Vilka djur lägger sina ägg på löv? (t.ex. trädgrodor och malar… och fjärilar!).

En solig morgon kröp det en mycket hungrig larv ur ägget!
Vad är det för färg på larven?
Vet ni något om larver?
Ser den hårig ut? Tror ni den känns mjuk, eller kanske taggig?

Larven började leta efter mat.
Vad brukar larver äta?
Ser ni något larven kan äta på bilden?

På måndagen tuggade han sig genom ett äpple, men han var fortfarande hungrig.
Vad är det för färg på äpplet?
Gillar ni äpplen? Vad är er favoritfrukt?
Tror ni man blir mätt om man äter ett äpple? Hur många äpplen skulle man behöva äta för att bli mätt?

På tisdagen tuggade han sig igenom två päron, men han var fortfarande hungrig.

På onsdagen tuggade han sig igenom tre plommon, men han var fortfarande hungrig.
Vad är det för färg på plommonen? Brukar de vara så blå som de är på bilden?
Varför kan det vara svårt att tugga sig igenom mitten på ett plommon? Hur ser plommonkärnor ut?
(Prata om skillnaden mellan stenfrukter och kärnfrukter)

På torsdagen tuggade han sig igenom fyra jordgubbar, men han var fortfarande hungrig.
Är jordgubbar frukt eller bär (eller egentligen nötter)?
Var sitter jordgubbens frön? (Utanpå)
Hur brukar ni äta jordgubbar?

På fredagen tuggade han sig igenom fem apelsiner, men han var fortfarande hungrig.
Kan man äta en apelsin som den är, eller måste man skala den först?
Finns det något man kan göra med skalet så man kan äta det? (Tillaga i kakor eller som marmelad)
Har en apelsin frön/kärnor? Var finns de?
(Prata om skillnaden mellan stenfrukter, kärnfrukter, och gömfröväxter som apelsiner och jordgubbar)

På lördagen tuggade han sig igenom en bit chokladtårta, en glasstrut, en inlagd gurka, en skiva salami…

… en klubba, en bit körsbärspaj, en korv, en cupcake, och en skiva vattenmelon. Den natten hade han riktigt ont i magen!
Oj, nu måste larven vara proppmätt! Kan ni komma ihåg alla frukter han åt, och hur många det var av varje? (Ett äpple, två päron, tre plommon, fyra jordgubbar och fem apelsiner).
Vad får man om man lägger ihop alla frukter larven åt? (15) Och vad får man om man lägger ihop dem med allt larven åt på lördagen? (24)
Vad skulle ni helst äta av det larven åt på lördagen?
Brukar larver äta saker som korv och kakor?
Vad mer för roligt kan larven tugga sig igenom? (En taco, en tallrik spagetti, en hummer, en julskinka, en pumpa, en toffla…)

På söndagen åt larven bara ett grönt löv och mådde mycket bättre.
Varför mådde larven så dåligt av all den andra maten? Hade den kanske mycket fett och socker i?
Varför kan man må bättre om man äter grönsaker och frukt?
(Prata matsmältning och fibrer, enzymer, kolhydrater, protein och fett)

Nu var inte larven hungrig längre… och inte heller så liten!
Titta vad stor larven har blivit! Har han ätit lite för mycket kanske?
Vad kan larven göra för att bli mindre? Kan han bli mindre?
Kommer larven förbli såhär stor i resten av sitt liv? Hur längre lever larven? (Knepig fråga eftersom larven blir en fjäril)

Larven byggde sig en puppa och kom inte ut ur den på två veckor.
Varför byggde larven en puppa?
Vad gjorde han där inne? Vad gör larver när de är uttråkade?

Sen tuggade larven ett hål i puppan och när han kom ut var han…

… en vacker fjäril!
Hur har larven blivit en fjäril? Var det magi?
Ser ni vad många färger fjärilen har? Kan ni räkna hur många färger ni ser på fjärilens vingar?
Vad kommer larven äta nu när han är en fjäril?

Den mycket hungriga larven

Månen sken på ett löv där det satt ett litet ägg.
Vad kan det vara för djur i ett så litet ägg?
Vilka djur lägger sina ägg på löv? (t.ex. trädgrodor och malar… och fjärilar!).

En solig morgon kröp det en mycket hungrig larv ur ägget!
Vad är det för färg på larven?
Vet ni något om larver?
Ser den hårig ut? Tror ni den känns mjuk, eller kanske taggig?

Larven började leta efter mat.
Vad brukar larver äta?
Ser ni något larven kan äta på bilden?

På måndagen tuggade han sig genom ett äpple, men han var fortfarande hungrig.
Vad är det för färg på äpplet?
Gillar ni äpplen? Vad är er favoritfrukt?
Tror ni man blir mätt om man äter ett äpple? Hur många äpplen skulle man behöva äta för att bli mätt?

På tisdagen tuggade han sig igenom två päron, men han var fortfarande hungrig.

På onsdagen tuggade han sig igenom tre plommon, men han var fortfarande hungrig.
Vad är det för färg på plommonen? Brukar de vara så blå som de är på bilden?
Varför kan det vara svårt att tugga sig igenom mitten på ett plommon? Hur ser plommonkärnor ut?
(Prata om skillnaden mellan stenfrukter och kärnfrukter)

På torsdagen tuggade han sig igenom fyra jordgubbar, men han var fortfarande hungrig.
Är jordgubbar frukt eller bär (eller egentligen nötter)?
Var sitter jordgubbens frön? (Utanpå)
Hur brukar ni äta jordgubbar?

På fredagen tuggade han sig igenom fem apelsiner, men han var fortfarande hungrig.
Kan man äta en apelsin som den är, eller måste man skala den först?
Finns det något man kan göra med skalet så man kan äta det? (Tillaga i kakor eller som marmelad)
Har en apelsin frön/kärnor? Var finns de?
(Prata om skillnaden mellan stenfrukter, kärnfrukter, och gömfröväxter som apelsiner och jordgubbar)

På lördagen tuggade han sig igenom en bit chokladtårta, en glasstrut, en inlagd gurka, en skiva salami…

… en klubba, en bit körsbärspaj, en korv, en cupcake, och en skiva vattenmelon. Den natten hade han riktigt ont i magen!
Oj, nu måste larven vara proppmätt! Kan ni komma ihåg alla frukter han åt, och hur många det var av varje? (Ett äpple, två päron, tre plommon, fyra jordgubbar och fem apelsiner).
Vad får man om man lägger ihop alla frukter larven åt? (15) Och vad får man om man lägger ihop dem med allt larven åt på lördagen? (24)
Vad skulle ni helst äta av det larven åt på lördagen?
Brukar larver äta saker som korv och kakor?
Vad mer för roligt kan larven tugga sig igenom? (En taco, en tallrik spagetti, en hummer, en julskinka, en pumpa, en toffla…)

På söndagen åt larven bara ett grönt löv och mådde mycket bättre.
Varför mådde larven så dåligt av all den andra maten? Hade den kanske mycket fett och socker i?
Varför kan man må bättre om man äter grönsaker och frukt?
(Prata matsmältning och fibrer, enzymer, kolhydrater, protein och fett)

Mungo får nya vänner

Att arbeta med Mungo får nya vänner i klassen/gruppen – förslag

Mungo får nya vänner – en berättelse om vänskap, trofasthet och äventyr, med en hjärtevärmande påminnelse att man bara är så gammal som man känner sig!

Denna vackert illustrerade och dynamiska saga handlar om vänskap och trofasthet, och visar att det gör inget hur gammal man är så länge man har goda vänner. Sagan uppmuntrar till förståelse för gemenskap och samhällsvärderingar, och är särskilt lämpad för att välkomna elever med svenska som andraspråk. Den utspelar sig på det skotska höglandet på hösten, så är även en utmärkt saga om man vill prata om väder och årstider.

1 Mungo är en gammal häst. Han är ensam i sin hage.
Mungo har ingen att prata med.
Har ni vänner? Vad gillar ni att göra med era vänner?
Hur ser det ut i Mungos hage?
Vad är det för färg på himlen? Ser det varmt ut?

2 Mungos ägare tar hand om honom varje dag. Mungo minns när han var yngre och brukade göra roliga saker.
Kan ni se bilderna av vad Mungo brukade göra när han var yngre?
Vad är det för skillnad på unga Mungo och gamla Mungo?
Ser något annorlunda ut i landskapet på bilden? Är färgerna samma som på första bilden?

3 En efter en dyker det upp djur som vill dela Mungos mat och dryck. Mungo har inget emot det, han är så glad över att ha vänner!
Vilka djur kan ni se på bilden? Vad gör de?
Mungo delar med sig och får vänner. Kan ni komma ihåg någon gång när ni delade med er, eller hjälpte en ny vän?

4 Mungo och hans nya vänner är lyckliga tillsammans, men någon smyger sig in i hagen och hen vill äta upp Mungos vänner!
Kan ni se vem som smyger sig in i hagen? Hur ser Mungo ut när han doftar och upptäcker inkräktaren?
Vet ni vad alla djur på bilden heter? Vad tror ni de olika djuren gillar att äta?

5 Mungo sparkar ut räven ur hagen. ”Far och flyg!” frustar han.
Mungo räddar sina vänner från räven. Ser ni hur de håller sig fast i Mungo?
Vad mer tror ni Mungo kan säga till räven?
Hur låter en arg häst? Hitta på olika saker att säga till räven och spela in med Klasspennan.

6 En dag förs Mungo bort från fältet i en hästtransport.
Ser ni hur förvånade Mungos vänner är?
Var tror ni hästtransporten ska ta Mungo?
Vad händer mer på bilden? Märker ni något om vädret?

7 Djuren följer efter hästtransporten där den åker längsmed de krokiga vägarna.
Vad gör rödhaken?
Vad gör rödhaken för min? Varför ser rödhaken ut så tror ni?
Vad är det för väder? Vad är det för färger på den här bilden?
Hur känner ni er när ni ser de här färgerna?

8 Djuren samarbetar för att kunna följa efter Mungo i hans hästtransport.
Vilket djur är närmast hästtransporten?
Vad gör rödhaken?
Hur kan han hjälpa de andra djuren att se var de är på väg?

9 Mungo kommer fram till sitt varma stall där han ska vara resten av vintern. Hans vänner är redan där!
Kan ni tänka på fler adjektiv som beskriver hur det är i stallet?
Hur blir det om man jämför att vara inuti stallet med att vara utanför på vintern?
Nu har Mungo många vänner, och han är inte ensam längre. Kan ni tänka på någon som kanske känner sig ensam och som skulle bli glad om ni blev deras vän?

 

 

 

Pinocchio och de riktiga pojkarna

 

Med sagokorten kommer det en tryckt lärarhandledning på engelska. Vill ni ha en svensk

handledning är det bara att skriva ut den här sidan, eller ha den öppen på er surfplatta eller dator så ni sparar på papper!

Hur kan ni arbeta med Pinocchio och de riktiga pojkarna i klassen?

Pinocchio och de riktiga pojkarna – Lära sig om vänskap, skoj, att tänka själv och ta ansvar för sitt agerande genom sagoberättande.

Denna välkända saga återberättas med värme och lekfulla illustrationer. Med hjälp av sagokorten kan barnen ta del i berättandet, använda sin fantasi, och prata om etik och påverkan/inverkan. Lär er tillsammans med Pinocchio när han upptäcker hur han kan tänka själv och ta ansvar för sina handlingar.

1 En dag gör Geppetto en docka av trä från en magisk trästock han fått från Skogsfen. Dockan kommer till liv och Geppetto kallar honom Pinocchio.
Lek i par: ett barn är dockan och ska röra sig som en docka när det andra barnet ”drar i trådarna”.
Känslig diskussion: Vad kan man få någon att göra om de inte kan bestämma själva, som en docka?

2 Pinocchio börjar i skolan och träffar på tre pojkar som är otrevliga mot honom.
Ser ni vad pojkarna gör mot Pinocchio?
Tycker ni det är okej att ta någons hatt? Eller rycka någon i näsan?
Ska man peka finger åt någon och skratta åt dem?

3 Pinocchio ville vara som en riktigt pojke, så han följer med pojkarna när de skolkar.
Vad tycker ni Pinocchio skulle ha gjort när pojkarna sa till honom att följa med dem?
Vad skulle ni ha gjort?
Varför kan det känns svårt att säga ”nej” ibland, även när man inte vill något?

4 Pinocchio och pojkarna målade herr Rävs får gröna!
Kan ni föreställa er hur det skulle se ut med gröna får?
Kan ni tänka på andra djur och färger som skulle se roliga och knasiga ut tillsammans?
Kan ni rita djur i olika färger?

5 Pinocchio och pojkarna knuffar herr Katts fiskebåt långt ut till havs, och tar hans åror så han måste simma tillbaka till stranden. Herr Katt blev dyngblöt!
De flesta katter gillar inte att simma eller bli blöta.
Kan ni föreställa er en baddräkt som herr Katt kan ha på sig så han inte blir blöt? Kan ni rita den?

6 Pinocchio och pojkarna stjäl herr Syrsas fiol!
Syrsor kan skapa ”musik” genom att gnida sina ben mot varandra. Har ni något i klassrummet ni kan använda för att skapa musik som en syrsa?
Om ni använder Klasspennan kan ni spela in olika ljud till den här sidan.

7 Alla i staden var väldigt arga på Pinocchio och pojkarna. För att kunna springa sin väg ljuger Pinocchio.
Titta på bilden: Ser ni vad arga alla är?
Vad tror du de säger till pojkarna?
Vad kunde Pinocchio ha gjort istället för att ljuga?

8 Pinocchios näsa blir längre varje gång han ljuger. Skogsfen föreslår att Pinocchio ska börja tänka själv och sluta ljuga.
Vad skulle ni säga till Pinocchio för att få honom att börja tänka själv?
Kan ni komma ihåg någon gång som ni var modiga och tog ansvar för era handlingar?

9 Pinocchio kommer tillbaka från skogen och ser hur pojkarna tänker spela ett spratt mot Geppetto och ha sönder hans bänk. När Pinocchio börjar tänka själv och berättar sanningen för Geppetto förvandlas han till en riktigt pojke.
Något bra händer Pinocchio när han gör något snällt mot något annan. Vad kan man göra för snälla saker för att hjälpa en vän, en familjemedlem eller en granne och göra dem glada?

10 De tre pojkarna förvandlades till åsnor för de hade varit så elaka.
Vad kan pojkarna göra för att förvandlas till riktiga pojkar igen? Borde de kanske be någon om ursäkt?

Prata mer om berättelsen: Finns det något tillfälle när det är okej att ljuga?
Hur kan man säga ”nej” till en vän eller kompis?
Vad borde man göra om man känner sig mobbad?

Det kan vara bra att prata om könsroller i sagan: varför är det pojkar som busar och gör ”stygga” saker? Är det särskilt vanligt att pojkar är ”bråkiga”, och hur kan vi som klass göra för att alla ska vilja vara snälla mot varandra istället? Varför tycker en del fortfarande att det är ”tufft” att skolka eller göra dumma saker?